När man inte är beredd!

Helgerna på mitt jobb brukar vara rätt lugna. Man har tid att göra massa aktiviteter, prata och umgås med de boende etc. Den här helgen har inte varit lik någon annan helg, på både gott och ont. P g a sekretess så kan jag inte skriva allt jag egentligen skulle vilja, men det har hänt saker i helgen som fått mig att inse hur fruktansvärt sjuka en del av våra boende faktiskt är. Trots att jag innerst inne visste det, så blev det ändå ganska omtumlande.

Jag har aldrig varit en människa som blir rädd i farliga eller allvarliga situationer utan reaktionen kommer oftast efteråt. Det är för det mesta en bra egenskap, då man i ett jobb som mitt absolut inte får visa sig svag eller rädd. Å andra sidan kan det bli farligt för mig själv då jag inte alltid ser faran. Hur som helst, så hände det saker i helgen där min reaktion kom först när jag åkte hem från jobbet igår. Jag kan inte påstå att jag kände mig rädd, men hjärnan satte igång att arbeta på högvarv. Som den tänkare jag är så kunde jag inte släppa det som hänt, utan jag bara fortsatte att tänka och tänka och tänka…

Jag tänkte på vad som hänt, inte på vad som kunnat hända. Jag tänkte på denna stackars människa som mådde så dåligt. Jag tänkte på hur frustrerande det är att inte kunna hjälpa. Jag tänkte på….ja…på allt möjligt. När jag somnade på kvällen, redan runt halv 12-tiden, så fortsatte hjärnan sin verksamhet i sömnen. När jag vaknade  i morse så hade jag drömt knepiga drömmar om människor jag inte träffat på länge. Drömmarna hade ingenting att göra med mitt jobb, men ändå så kändes det som det var händelserna på jobbet som fått mig att drömma.

Jag började jobba klockan 14 och när jag kom till jobbet hade jag fortfarande hjärtklappning, vilket jag haft till och från sen jag åkte hem igår. Jag frågade på en gång sjuksköterskan om hon kunde ta ett blodtryck på mig för att kolla att jag iaf mådde fysiskt bra. Hon gjorde det lite senare och visade också då en sida jag inte sett hos henne innan. Jag behövde tydligen prata av mig och älta det som hänt lite mer. Grejen är ju att jag, som sagt, inte kan diskutera sakerna som hänt på jobbet med mina nära o kära p g a sekretessen. Jag fick iaf prata och ssk var helt otroligt underbar. Hon lyssnade, hon förklarade, hon gav tips och råd och hon tröstade. En stund efteråt började jag må bra igen.

Dock fortsatte söndagen i ett huj. Jag hade att göra precis hela tiden. Allt jag gjorde fick jag avbryta stup i kvarten för att andra, f t viktigare saker, kallade på min uppmärksamhet. Klockan 21 sjunker jag ned i soffan med en rygg som värker. Då ringer telefonen…en anhörig som behöver prata… 21.22 kommer jag så äntligen inrusande i personalrummet för rapportering. Kommer ifrån jobbet ungefär 21.40 och efter de nästan 4 milen hem är jag totalt nollad i hjärnan. Trots det så sitter jag nu här. Vet att jag bör gå och lägga mig, men min kropp funkar inte riktigt så. Tar ett bra tag innan jag kan coola ned när jag jobbat kväll, så det blir oftast inte särskilt många timmars sömn mellan kvällspass o dagpass. Jag är iaf ledig på tisdag!

Ska nog ändå FÖRSÖKA att lägga mig. Har börjat läsa en bok av min favoritförfattare Torey Hayden, så kanske slappnar jag av och blir lite trött då.

Natti natti!

Hitta kläder till bröllop!

I tisdags efter jobbet så åkte jag till Annie’s Ateljé. Hade fått tips om att hon har bal- och festklänningar, även i större storlekar. Hittade en vacker klänning i ganska mörk turkos. Den var urtjusig och jag kände mig som en prinsessa. Bad Annie fota mig med min kamera och så skulle jag hem och fundera. På priset! Klänningen kostar 2210 kronor + att jag måste köpa en sjal till för 249 kr. Kan också hyra den för 1100, men måste ändå köpa sjalen.

Igår på jobbet så snackade jag med en kollega. Jag visade fotot och hon sa att jag ser ut som en gräddbakelse. *s  “Kom hem till mig. Jag har ju massor av klänningar!” Sagt och gjort, efter jobbet åkte jag hem till henne. Provade en röd skapelse som var riktigt fin. Sedan visade Carina mig en blå, men jag var osäker på om blå skulle klä mig. Prova den iaf, tyckte Carina…o den var riktigt tjusig. Av med den, bäst hittills, på med nästa…o rätt som det är hittar Carina en mörkblå, lång, genomskinlig sak, som nog skulle passa till den blå klänningen. På med den igen…o voilá…det var bara såååå min stil.

Nu behöver jag bara köpa lite accessoarer  och så är bröllopskläderna fixade.

Känns underbart! Det är min söta lillebror som ska gifta sig med sin fästmö.

Ja, bild lär komma så småningom.

Idag skiner solen och det är varmt. Ska försöka att ta mig ut i det vackra vädret. På återseende!

Tänkvärda frågor!

* Varför heter det rusningstrafik när bilarna kryper fram?

* Om det är förbjudet att dricka sprit och köra bil, varför efterfrågas körkortet när man handlar sprit och varför har krogarna parkeringsplatser?

* Vems idé var det att stoppa in ett ”s” i ordet ”läspa”?

* Varför kallas det biljard när det bara är femton bollar på bordet?

* Varför heter det hungerstrejk? Det borde väl heta matstrejk?

* Varför finns det bara ett konkurrensverk?

* Varför trycker man hårdare på fjärrkontrollen när batterierna håller på att ta slut?

* Är sterilitet ärftligt ?

* Finns det ett annat ord för synonym ?

* Varför steriliserar man nålen när en dödsdömd ska få sin spruta ?

* Om nu ingenting fastnar på teflon, hur får dom då fast det i stekpannan ?

* Varför skruvar man ner volymen på bilradion när man inte riktigt hittar ?

* Om man limmar fast en smörgås på ryggen på en katt, och släpper den från tre meters höjd, kommer katten då att landa på fötterna eller mackan med smöret neråt?

* Om man kväver en smurf, vad får den då för färg i ansiktet ?

* Om superlim nu fäster på allting, varför fastnar det inte på insidan av tuben ?

* Varför är det aldrig upptaget när man ringer fel ?

* Om en hartass bringar lycka, vad hände då med haren ?

* Vilken är mörkrets hastighet ?

* Varför måste man boka tid hos en synsk?

* Hur reder man ut följande:

Nedanstående mening är sann.

Ovanstående mening är falsk.

Vad är det med män?

Pelle kom till sist, sketfull och tillsammans med en betydligt nyktrare polare. Orkar inte skriva om allt, men P hade fått allt om bakfoten och väntade sig tydligen någon sexuell tröst. *s Jag förklarade för honom att jag absolut inte är intresserad, att jag trodde han förstod det igår kväll. Han har tjej, och är ledsen och söker tröst. En lyssnande tröst kan jag vara, men en sexuell? Nej tack! Är dessutom inte ett dugg attraherad av honom, men han är en go kille som jag trodde jag kunde vara vän med.

Jag körde hem Pelle. Hans polare följde med mig för jag ville inte vara själv med P. Polaren frågade om han kunde följa med upp igen. Visst! Jag hade inget för mig så jag tyckte det var okej. Efter en stund börjar han att stöta på mig. *s Va fan? Har jag något, för mig, osynligt märke på mig som säger att jag ska hoppa i säng med alla? Fick återigen dra förklaringen om att jag inte är intresserad av män som är upptagna. Den här killen ser bra ut, men jag har fortfarande mina känslor på annat håll, så det är absolut inte tänkbart att jag skulle inleda något med honom.

Förmodligen är det just det där om att ha kvar känslorna på annat håll som är orsaken till min plats som ‘grabb-magnet’. Har väl aldrig känt mig så eftertraktad som just nu. Å jag trivs! Jag vill ha mitt liv så här, tills den dag det smäller till ordentligt, och jag har ingen brådska att höra den smällen.

En enda helg!

Fredag! Åh, vad det kändes skönt att veta att jag skulle vara ledig 2 hela dagar i rad. Det har inte hänt på 2,5 vecka så jag såg verkligen fram emot ledigheten. Städa, var prioritet nr 1 och så hade jag lovat 3 vänner ett samtal. Det var alldeles för längesen vi pratade + att jag dessutom lovat en annan vän att vi skulle ses.

Men fredagen blev bara mysigt lugn tillsammans med min son.

Lördag! Sov till 9, sen satte jag igång att städa. Dusch….o sen kom Malin. Då ringer en av de som jag lovat samtal. Jag kände mig stressad av att ha en vän på tråden o en här, så jag var tvungen avsluta samtalet ganska snabbt. Då hade jag fått i mig en Irish Coffee. Blev lite svagt, bubbligt, vitt vin också. Så småningom hamnade vi på Kalles. Var knappt några folk där, men de dök upp en timme innan stängning. Fick en trevlig stund.

Söndag! Pelle, en i gänget från igår, ringde. Hörde knappt vad han sa i telefon, men sa att han kan titta förbi om han vill. Så får jag sms från Jean, som undrar om det är okej att ringa. Självklart! Tjötar en liten stund, men hinner absolut inte blarra klart om allt. Bestämmer att vi måste höras om ett par veckor, när jag har en relativt lugn vecka och Jeans semester börjat.

Nu sitter jag o väntar på Pelle…OM han dyker upp. Söndag klockan 16.00. Fan, vart tog helgen vägen? Fortfarande har jag inte pratat med Pia. Det får väl bli ikväll eller kanske imorgon fm om hon är hemma. Det är som vanligt, det finns inte tillräckligt med timmar på ett dygn. *s

Tur jag inte börjar förrän kl. 14 imorgon!

Musik och städ!

Autumn%20-%20Epilogue.mp3

Testar bara funktionen ‘lägg till ljud’.

Har för övrigt fått sova ut ordentligt och ska nu sätta igång att städa. Ha en underbar dag!

Beatbox

Min son visade mig idag ett klipp på youtube. Jag både skrattade och häpnades. Undrar vad det är som gör att en del människor kommer på att göra en massa lustiga saker och sedan bli “experter” på det. Det såg man ju bara i talang. Vilka otroligt duktiga, härliga, korkade, knepiga, skumma och underbara människor det finns.

I klippet som Kim visade mig så är det en kille som använder sig av förmågan att beatboxa, samtidigt som han “lagar mat”. Därav namnet ‘beatbox cook’. Titta, lyssna, häpnas och njut…det är riktigt coolt!

Skyddad: Jag måste berätta…

Detta inlägg är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Skyddad: Kommer en så kommer alla! Hahaha!

Detta inlägg är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Lite sorgsen!

Jag sov 4 timmar inatt och efter gårdagens shoppingtur så kändes det sannerligen att åka till jobbet, men återigen blev det en dag som innehöll saker man aldrig kunde ana. Dagen har inneburit både glädje och sorg. Vill inte gå in på detaljer, men det var ganska mycket känslor inblandade och jag känner mig sorgsen ikväll.

Åkte till mitt X och åt middag med honom och barnen efter jobbet. Efter det var jag och kollade till kusinens hamstrar. De är för goa. Keliga och tama. Svårt att klappa dem när de är så små och ömtåliga. Vill ju liksom gosa.

Kom hem för ungefär en timme sen. Har svarat på lite mejl, men mina tankar är just nu på jobbet. Egentligen skrattretande. Häromdagen sa jag till en kollega att det är så skönt med det här jobbet (till skillnad från läraryrket) för när jag åker hem, så lämnar jag jobbet…. å här sitter jag nu. Lyssnar på Autumn. Sådan där musik man kan vara både glad och ledsen, lycklig och olycklig, till.

Får nog bli en filmkväll…